ÖVERKÖRNING

Första finalen var slut innan kaffet hade kallnat, efter 2-0 blev det en uppvisning av Växjö och en final helt utan spänning. Jag är inte överraskad att Växjö skulle vinna matchen men hoppats på lite bättre motstånd från SAIK. Det spelar naturligtvis ingen roll om det blir förlust med 1-0 eller 7-0 det står fortfarande bara 1-0 i matcher. Vi bortser från den diskussionen och tittar på hur det såg ut.

Växjö var bättre organiserade, starkare, smartare och individuellt skickligare. När ett lag som är bättre individuellt även underorordnar sig laget och gör det tråkiga jobbet blir man svårslagen. SAIK pratar om fart men det kvittar hur fort du åker om inte pucken sitter på klubban. När motståndarna är i besittning av pucken flänger de omkring överallt utan någon tanke, det blir hål överallt. Backarna i SAIK har fått beröm de blev verkligen avslöjade igår. Tidigare matcher har målvakten räddat de mediokra backarna. Den här gången stod inte Ortio på huvudet utan var mänsklig då blev backarna avslöjade.

Jag har sett Elias Pettersson många gånger i vinter där han visat upp ett fint spelsinne och ett ruggigt skott. Igår såg man en intensiv Pettersson med ett tramp som han inte visat upp tidigare, han dominerade. Han jämförs redan med våra stora hockeyspelare, det är alltid svårt att spekulera om framtiden. Det är bara att konstatera han har alla verktyg och om inga orosmoln dyker upp har han en fin karriär framför sig. Sura sonen Rasmusson visade också upp ett spel som kan bära ända till VM där han får sällskap av Pettersson.

Hur den här finalen kommer att sluta behöver vi inre fundera över, klart att SAIK kan kriga till sig någon seger men över sju matcher räcker de inte till.