KLUBBKÄNSLA

Cirkusen är i full gång har i och för sig pågått i flera månader, men nu håller alla ishockeyklubbar på att lägga sista pusselbitarna till sina trupper. De flesta lag byter 7-10 spelare det är så det ser ut i dagens ishockey. Ena stunden hyllar de den klubb som de för tillfället representerar för att någon dag senare ha skrivit på för någon annan förening som de alltid har drömt om att representera. Detta hyckleri visar bara att det är spelarnas marknad och de går till den klubb som betalar mest.

Det är inte lätt för sportcheferna att få kontinuitet i verksamheten och det här med klubbkänsla kan vi glömma är det någon som blir kvar länge i samma förening har det kostat klubben mycket pengar. När agenterna skall beskriva spelarnas kapacitet låter det så här; rätt attityd, fantastisk skridskoåkare och ett utpräglat målsinne. Med andra ord finns det bara toppspelare på marknaden.

Sedan har vi alla unga talanger som tycker att de har fått för lite istid och tycker att gräset är grönare någon annanstans. Ungdomar i Allsvenskan går till SHL och spelar J20 för att det är häftigt att tillhöra ett elitlag. Dagens spelare i Sverige skall vara otroligt tacksamma att arbetsmarknaden ser ut som den gör, obefintlig konkurrens och hur mycket arbetstillfällen som helst. Jag förstår att sportcheferna tappar humöret ibland och har lust att be spelare fara dit det är lite varmare.

Istället för att vara ödmjuk och förstå att 70% av dagens SHL spelare egentligen är Allsvenska spelare. Nu väntar vi på att VM skall börja.

MODERKLUBBAR

Växjö har sopat banan med övriga lag och finalen blev som väntat en ren uppvisning. Föreningen har visat att det går att komma från en anonym tillvaro långt ner i seriesystemet till att bli mästare. Det är inte lätt att sätta ihop en trupp där alla spelartyper skall ingå och där vattenbärarna tar sina roller utan gnäll. Det finns få spelare att värva det ställer stora krav på de som skall sätta truppen att de hittar rätt spelare som passar in i lagbygget.

Det är interessant att se vad spelarna kommer ifrån. Är det etablerade klubbar i SHL och Allsvenskan som har levererat guldspelarna. När man tittar på moderklubbar i guldlaget blir man om inte förvånad i alla fall lite överraskad. Här hittar vi moderklubbar som de flesta inte visste existerade inom ishockeyn. Mariestad, Vänersborg, Åstorp, Älta, Clemensnäs, Waxholm, Nor, Gislaved, Varberg, Ånge, Surahammar och Alvesta.

Det här visar att det är viktigt att hela hockey Sverige måste leva annars blir utbudet av spelare väldigt begränsat. Alla de här föreningarna jag räknade upp brottas varje dag med sin ekonomi och överlevnad. För att de här föreningarna skall orka jobba vidare måste de få några morötter ibland. De klubbar som producerar spelare måste få betalt, inga löjliga utbildningsbidrag, det skall vara övergångspengar som motsvarar statusen på spelaren. Om inte detta sker snart kommer fler klubbar tvingas lägga ned sin verksamhet.

DET MÅSTE LÖNA SIG ATT PRODUCERA BRA ISHOCKEYSPELARE!!

Istället för att ge mediokra spelare 300.000 i månaden är det dags att gräsrötterna får ta del av alla nya TV pengar.

11-0

Man skall inte sparka på den som ligger det stämmer ganska bra överens på SAIK för tillfället. Det värsta är att det ser inte ut att finnas något ljus i tunneln så långt ögat når. Den här finalen verkar bli en ren avrättning. Vad skall lag som DIF och FBK tänka som blev utslagna av detta mediokra SAIK?
Av någon outgrundlig anledning har experterna berömt backarna i SAIK, skall påpekas att det var före finalen, det är inte lätt att ha ett anfallsspel när alla uppspel hamnar på skridskorna eller i midjehöjd.

Det mest oroväckande för SAIK stavas framtiden, några har redan gjort klart med andra klubbar och ett tiotal spelare har redan sett sina bästa år. Det blir ett tufft jobb för ledarna att skrapa ihop ett slagkraftigt lag inför nästa säsong.

Växjö visar att det ena utesluter inte det andra det går att ha ett bra försvarsspel och ändå producera framåt. Ibland är det intensiv forchecking för att i nästa byte samla femman i mittzon, det är situationen som bestämmer vilket försvarsspel som använts. Det här är något unikt i svensk ishockey de flesta andra lag tutar och kör oavsett hur situationen ser ut. Trots alla skickliga importer i Växjö är det två svenskar som har imponerat, Rosen och Pettersson. Det visar vilken bredd det finns i laget kör någon femma fast kliver någon annan fram.
SAIK hade nog önskat att finalserien hade varit bäst av tre.

ÖVERKÖRNING

Första finalen var slut innan kaffet hade kallnat, efter 2-0 blev det en uppvisning av Växjö och en final helt utan spänning. Jag är inte överraskad att Växjö skulle vinna matchen men hoppats på lite bättre motstånd från SAIK. Det spelar naturligtvis ingen roll om det blir förlust med 1-0 eller 7-0 det står fortfarande bara 1-0 i matcher. Vi bortser från den diskussionen och tittar på hur det såg ut.

Växjö var bättre organiserade, starkare, smartare och individuellt skickligare. När ett lag som är bättre individuellt även underorordnar sig laget och gör det tråkiga jobbet blir man svårslagen. SAIK pratar om fart men det kvittar hur fort du åker om inte pucken sitter på klubban. När motståndarna är i besittning av pucken flänger de omkring överallt utan någon tanke, det blir hål överallt. Backarna i SAIK har fått beröm de blev verkligen avslöjade igår. Tidigare matcher har målvakten räddat de mediokra backarna. Den här gången stod inte Ortio på huvudet utan var mänsklig då blev backarna avslöjade.

Jag har sett Elias Pettersson många gånger i vinter där han visat upp ett fint spelsinne och ett ruggigt skott. Igår såg man en intensiv Pettersson med ett tramp som han inte visat upp tidigare, han dominerade. Han jämförs redan med våra stora hockeyspelare, det är alltid svårt att spekulera om framtiden. Det är bara att konstatera han har alla verktyg och om inga orosmoln dyker upp har han en fin karriär framför sig. Sura sonen Rasmusson visade också upp ett spel som kan bära ända till VM där han får sällskap av Pettersson.

Hur den här finalen kommer att sluta behöver vi inre fundera över, klart att SAIK kan kriga till sig någon seger men över sju matcher räcker de inte till.

DICK SLUTAR

När spelare känner att de inte blir uttagna i landslaget meddelar de blixtsnabbt att landslagskarriären är över. Det är oftast den typen som har höga tankar om sig själv och aldrig varit ordinarie i ett landslag. Dick Axelsson är naturligtvis besviken över att han inte är aktuell för VM i Danmark.

Han kanske tror att hockey-Sverige skall fälla en tår och starta en övertalningskampanj. Ena stunden pratas det om att det är en ära att få representera sitt land för att i nästa sekund förklara att man slutar. Sådana här uttalanden väcker bara ett löjets skimmer och visar att man inte är beredd att ta upp kampen.😇😂

Idag smäller det SM FINAL 1

SM FINAL

Växjös motståndare i finalen blir SAIK. Semifinalen mellan DIF och SAIK var mycket jämnare än vad siffrorna visar 6-2 speglar inte matchbilden på något sätt. Det var helt osannolikt att det helt plötsligt stod 4-0 i andra perioden. DIF dominerade första perioden men några utvisningar i andra förstörde final drömmarna.

Att målvakten betyder mycket är inget nytt och därutöver en målskytt som slår till vid rätt tillfälle, då kan det bli final. Laget får tacka Ortio och Möller för att de får uppleva ännu en final. Trots att flera nyckelspelare som Lindström och Holloway spelade undanskymda roller klarar laget att vinna. Det är bra gjort att segra trots att alla pusselbitar inte är på plats. De mindre etablerade skall ha en eloge för sitt outtröttliga slit och offervilja. DIF var minst lika bra, men saknade matchvinnare och en fantastisk målvakt, han var bara normal.

Hur Växjö med sin gedigna trupp och fler spetsspelare än SAIK skall kunna förlora finalen är för mig en gåta, det blir vinst med 4-1

VIK ÄR TILLBAKA

Äntligen lite positiva vibbar för Västerås idrotten. Förutsättningarna inför säsongen var inte optimala, föreniningen var tvungen att gå igenom ett stålbad. Det såg skapligt ut under säsongen, men det var svårt att se laget som en av två som skulle ta steget till Hockeyallsvenskan. Spelet blev stabilare och självförtroendet började växa hos truppen. Nyckeln var 2-1 segern i Kristianstad där lades grunden, spelarna började förstå hur man spelar cupmatcher.

Ledare och spelare har gjort något bra av den svåra situationen och fått Västerås på hockeykartan igen. Det är en lagidrott men jag vill ändå hylla två spelare, kapten Johansson och målvakten Dahlbom. Det var bra gjort av ”Fredda” att följa med laget ner i div 1, det är inte lätt att hitta motivationen när man i hela sin hockeykarriär spelat på en högre nivå. Det visar vilket klubbhjärta den sympatiske kaptenen besitter. Tröjan upp i taket. Målvakten Dahlbom var lite ifrågasatt innan säsongen. Han visade alla tvivlare vilken kapacitet han har. Med sitt trygga kroppsspråk har han spridit ett lugn till försvarsspelet. Här skall naturligtvis VIK:s målvaktstränare också ha beröm, inte första gången han har utvecklat en målvakt.

 VIK:s lojala fans har gjort kvalserien till en fest de är verkligen värda Allsvensk ishockey. Nu gäller det att inte gripas av hybris utan bygga organisation och lag med sunt förnuft, inget mer ekonomiskt strul. Det gäller att etablera sig i lugn och ro och skapa förtroende hos sponsorer och fans. När lagbygget sätter igång blir det spännande att se om de spelare som lämnade det sjunkande skeppet är välkomna tillbaka. Det är lätt att vara med när det är framgång!

Nu får vi hoppas att fotbollen gör samma sak, så att vi kan kalla oss en idrottsstad igen.

URSÄKTA SAIK

Jag var övertygad om att SAIK skulle få det svårt i årets slutspel, laget övertygade inte i grundserien. Efter att ganska lätt ha avfärdat FBK i kvarten håller laget på att ställa till det för DIF. Båda matcherna har varit jämna, men SAIK har gjort de psykologiska målen. Det som imponerat hos SAIK är offerviljan, arbetsmoralen och ett fantastiskt målvaktsspel. Nu börjar vattenbärarna att producera och avlasta första kedjan, då blir det jobbigt för motståndarna. DIF har alla möjligheter att ta den här matchen till en sjunde och avgörande, det krävs lite mer noggrannhet och ett bättre målvaktsspel.

Den andra semifinalen känns redan avgjord. Malmö försöker och har all heder av sina insatser, men Växjö känns som ett nummer för stort, laget gör ungefär vad som krävs det finns en växel till om det behövs.
Trots semifinaler är dagens match Karlskrona mot Timrå. Här kan vi prata om vinna eller försvinna, dagens match är helt avgörande för hur framtiden kommer att se ut. Segraren har en ljus framtid medan förlorarna hamnar i källaren och får börja planera för långa bussresor i den mindre glamorösa Allsvenskan.

Med ett mål tillgodo hamnade Sura på andra plats i kvalserien till div.1. Den placeringen brukar räcka till fortsatt spel i ettan. Sura har balanserat på en slak lina de sista åren, det är tufft för lagen i de nedre regionerna. Oftast är det några få personer som får slita ont och se till att hålla skutan flytande.
Är det inte dags för ”gamla” suringar att hjälpa till på något sätt?