Inför årets säsong skulle ishockeyn bli mer offensiv och publikvänligare. Det som skulle hjälpa till var några fräscha regeländringar, framförallt skulle större ytterzoner gynna spelskickliga lag och individuellt skickliga spelare.
Efter de inledande omgångarna är liknelsen med hanboll befogad. Alla lag spelar i stort sett likadant, de försöker vinna pucken i anfallszon oavsett om motståndarna har full kontroll. Det blir ett ständigt jagande efter pucken och motståndarna spelar sig förbi med två enkla pass sedan är man i anfallszon. Där börjar ett evigt snurrande ute i hörnen, försvarande lag bevakar sina positioner framför mål. Efter 30 sekunder blir det en avblåsning, sedan är det dags för 30 nya sekunder i andra ytterzonen.
Med de större ytterzonerna blir intensiteten sämre och kampmomenten färre, försvarande lag vågar inte vara lika aggressiva. Anfallande lag känner att de får mer tid och tvingas inte fatta snabba beslut, det blir en falsk trygghet. Matchen FBK- FRÖLUNDA var en typisk SHL match där 80 procent av speltiden tillbringades i ytterzonerna utan att det hände speciellt mycket. Tre av fyra mål gjordes i PP., det skall påpekas att de målen var av högsta klass med ett imponerande passningsspel.
Det som förvånar är att de försvarande lagen spelar likadant oavsett hur situationerna ser ut. Det är ett evigt jagande, till och med när motståndarna har burskydd. I dagens ishockey behöver man inte tänka, det är bara att borra ner huvudet och köra. Det är modernt med energispelare, har ingenting emot de spelarna, men kraven måste vara större än ett planlöst raggande efter pucken i 25 sekunder.
ALLA ÄR ÖVERENS OM ATT FYSIK OCH DEN INDIVIDUELLA SKICKLIGHETEN HAR BLIVIT BÄTTRE, MEN HUR STÅR DET TILL MED SPELFÖRSTÅELSE OCH TAKTISK FÖRMÅGA ?
Att allting kan hända fick vi många bevis för i helgen Örebro spelar ut DIF och har en betryggande ledning med 4-1 när några minuter återstår av matchen. Helt plötsligt skjuter DIF tre mål.
Örjan Kilström var storfavorit att vinna båda treåringsloppen, med en prissumma på 1400000 respektive 2000000 kr. Båda hästarna hade sina sämsta dagar och fick inte en krona. Ibland finns det inte förklaringar till det som händer och det är väl det som gör idrott och trav spännande.
Efter de inledande omgångarna är liknelsen med hanboll befogad. Alla lag spelar i stort sett likadant, de försöker vinna pucken i anfallszon oavsett om motståndarna har full kontroll. Det blir ett ständigt jagande efter pucken och motståndarna spelar sig förbi med två enkla pass sedan är man i anfallszon. Där börjar ett evigt snurrande ute i hörnen, försvarande lag bevakar sina positioner framför mål. Efter 30 sekunder blir det en avblåsning, sedan är det dags för 30 nya sekunder i andra ytterzonen.
Med de större ytterzonerna blir intensiteten sämre och kampmomenten färre, försvarande lag vågar inte vara lika aggressiva. Anfallande lag känner att de får mer tid och tvingas inte fatta snabba beslut, det blir en falsk trygghet. Matchen FBK- FRÖLUNDA var en typisk SHL match där 80 procent av speltiden tillbringades i ytterzonerna utan att det hände speciellt mycket. Tre av fyra mål gjordes i PP., det skall påpekas att de målen var av högsta klass med ett imponerande passningsspel.
Det som förvånar är att de försvarande lagen spelar likadant oavsett hur situationerna ser ut. Det är ett evigt jagande, till och med när motståndarna har burskydd. I dagens ishockey behöver man inte tänka, det är bara att borra ner huvudet och köra. Det är modernt med energispelare, har ingenting emot de spelarna, men kraven måste vara större än ett planlöst raggande efter pucken i 25 sekunder.
ALLA ÄR ÖVERENS OM ATT FYSIK OCH DEN INDIVIDUELLA SKICKLIGHETEN HAR BLIVIT BÄTTRE, MEN HUR STÅR DET TILL MED SPELFÖRSTÅELSE OCH TAKTISK FÖRMÅGA ?
Att allting kan hända fick vi många bevis för i helgen Örebro spelar ut DIF och har en betryggande ledning med 4-1 när några minuter återstår av matchen. Helt plötsligt skjuter DIF tre mål.
Örjan Kilström var storfavorit att vinna båda treåringsloppen, med en prissumma på 1400000 respektive 2000000 kr. Båda hästarna hade sina sämsta dagar och fick inte en krona. Ibland finns det inte förklaringar till det som händer och det är väl det som gör idrott och trav spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar